Larverna

.

Vill vi ha fjärilar, måste det finnas värdväxter till fjärilarnas larver. De behöver ju äta upp sig och bli stora och starka så de kan förpuppa sig och förvandla sig så de blir till våra vackra fjärilar. Olika fjärilar använder sig av olika växter! En aurorafjärilslarv till exempel, kan inte leva av brännässla, och en nässelfjäril överlever inte på löktrav eller ängsbrässma.

Många pärlemorfjärilar lever på violer. Larverna alltså, som vuxna fjärilar äter de nektar ur många olika blommor, så som fjärilar gör.

Här följer några exempel på andra värdväxter.

En av de viktigaste växterna för flera fjärilar, nattfjärilar, och småkryp av allehanda slag, är brännässlan.

Nässelfjärilslarverna är bland de lättaste fjärilaslarver att se och att finna. Letar man efter dem, så tittar man i soliga nässelbestånd - inte efter larver i första hand, utan sveper över med blicken för att se om nässlorna någonstans är liksom "hoptovade", lite trasiga, och med spinn över sig. Då har du troligen funnit vad du söker, och kan titta närmare. På bilden ovan finns en koloni larver ungefär mitt i bilden.

Nässelfjärillarverna kan vara av en ljus variant, som denna, eller en mörk variant som ser ut som denna fast med mörk teckning.

Som små håller de tätt ihop i en spånad, allt eftersom de växer börjar de sprida ut sig.

Det finns ingen dagfjärilsart vars larver kan växa upp i enbart skugga! Det måste vara åtminstone några timmars sol. Att spara en rugge brännässlor i total skugga hjälper alltså inte fjärilarna.

Påfågelögat är också vanlig där det finns brännässlor, men deras larver ser man av någon anledning inte lika ofta. De är vackert svarta med vita prickar och svarta tornar.

Vinbärsfuksens larver gillar också nässlor, men kan leva även på några andra växter. Den här återfanns på humle. Den "knölar ihop sig" när den blir rädd, och ser ut som lite fågelspillning. På det viset klarar den sig undan från rovdjur - och från våra ögon också.

Det är en mycket vacker larv som vinbärsfuksen har!!

Kålfjärilen och dess nära släktingar rov- och rapsfjärilen, är vi kanske inte alltid så glada över i trädgården, i alla fll inte om vi odlar kål eller blomsterkrasse. Larverna är glupska. Som tur är gillar de även andra växter, som till exempel "ogräset" ryssgubbe. Det är vackra fjärilar!

För den som inte gillar kålfjärilaslarver i trädgården, kommer här några bilder på larvernas fiender. Fjärilar lägger väldigt många ägg och det blir väldigt många larver. Som med alla djur som får många ungar, är ungarna lika mycket "matsedel" för andra djur, som potentiella vuxna individer. Larverna/nymferna av vårtbitare är rovdjur, och här slinker en nässelfjärilslarv ner.

Det finns parasitflugor vars larver lever inne i fjärilslarver. Här lurar Pelatachina tibialis (svenskt namn saknas) på att få lägga sina ägg på nässelfjärilaslarverna i kolonin. Larverna är klart oroliga, och gillar inte läget alls. De försöker försvara sig genom att vrida och vända på sig, men oftast vinenr flugan i alla fall.

Det finns också små steklar som lägger ägg i fjärilslarver. Sedan äter de och äter, av larven, inifrån, de börjar med sånt som i nte dödar larven, och spar det godaste till sist. När fjärilslarven ska förpuppa sig, finns bara ett tomt skal kvar, och ut tränger sig de små stekellarverna och förpuppar sig själva istället. Här är en kålfjärilslarv som fallit offer för parasitstekeln (egentligen parasitoid när den lever inuti sitt värddjur och dödar det) Apanteles glomeratus, kålfjärilsstekeln, som spinner svavelgula små puppor på sitt döda värddjur.

Även rovskinnbaggar fångar och suger ur fjärilslarver. Även här är det en kålfjärilslarv som fallit offer.

Naturen är ett nät av liv, med ömsesidiga beroendeförhållanden. En kedja av liv. En kedja är aldrig starkare än dess svagaste länk, det är viktigt att minnas när man talar om mångfald.